(Den svenska versionen kommer längre ner)
Today I (Peps) would like to start a serie about albums that have a special meaing in my life. This is part 1 and I have no idea of how many parts it’s going to be right now, it depends on how many albums I’ll be able to thing about.
One could think that it will be all about Iron Maiden… but not this time! Iron Maiden is so special to me, that it will take a whole chapter of it’s own, so that I have to think about a bit more, even though there is one album that will apear in this series. But not now!
This time it’s about the band “My Dying Bride” and the album “Like Gods of The Sun”. Obviously a great album, what else? But, it’s an album that keeps coming back to me, specially if I’m feeling a bit down, or just want a moment where I drift away somewhere.
Some short info about the band: If you go to Wikipedia the will call it doom-metal and that is so damn WRONG! The band is goth-metal, period! They’re also one of the pioneers in that genre together with Paradise Lost, Anathema and Katatonia.
The album was released in 1996, and it was the same year I discovered the alblum. Unlike many other albums with My Dying Bride as it contains only “regular” singing, and since it’s original goth, there are no fast songs.
The whole album is in minor, it’s gloomy, heavy and very dark. And in fact, the only album with the band that I actully listens to. The other albums never speaks to me, but this one…. it moves me! It’s beautiful and faithfull, and when I bought the album in 1996 I didn’t understand one bit of it! 😀 But today, it’s one of my top favourit albums of all time.
One of all favourite songs on the album: The Dark Caress
Svensk version
Idag skulle jag (Peps) vilja starta en serie om skivor som har betytt mycket i mitt liv. Det här är del 1, och jag har ingen aning om hur många delar det kommer bli just nu, beror alldeles på hur många skivor jag hittar i skafferiet!
Nu skulle man kunna tro att allt kommer att handla om Iron Maiden… men inte den här gången! Iron Maiden är ett helt eget kapitel, så det måste jag tänka lite mera på, även om det finns ett album som är så speciellt att det borde platsa inom den här serien. Men det blir en annan gång.
Den här gånger kommer det handla om gruppen “My Dying Bride”, och då deras skiva “Like Gods of The Sun”. Naturligtvis en helt fantastisk platta, vad annars? Men, det är en skiva som jag alltid kommer tillbaka till, framför allt om jag känner mig lite nere, eller bara vill ha möjlighet att glida bort från tillvaron emellanåt.
Lite info om gruppen: Går man via Wikipedia så kallas gruppen för doom-metal och det är ju så himla FEL! Gruppen tillhör goth-metallen. Punkt slut! De är också de stora pionjärerna tillsammans med t.ex. Paradise Lost, Anathema och Katatonia.
Albumet släpptes 1996, och det var även då jag upptäckte det. Till skillnad från många andra album med My Diying bride så innehåller det bara “vanlig” sång, och eftersom det är original goth, så finns det egentligen inga snabba låtar.
Det är moll, dystert, tungt och mörkt som gäller. Och för övrigt, faktiskt den enda skivan med gruppen som jag lyssnar på. De andra skivorna har jag inte alls lyckats ta till mig, men denna berör mig på något sätt. Det är vackert och ödesmättat, och när jag köpte skivan 1996 så förstod jag inte ett smack! 😀 Men idag håller jag den som en av mina absoluta favoritplattor.
