Hard questions with Sparzanza! Full interview with the band! -

(Scroll down for the English version of the interview!) Länkar till youtube och annat kommer efter ALL text!/ Links to youtube and others is after all the text! 🙂 And I mean ALL text, you know at the end of it all…!

Sparzanza

Here comes the Swedish version:

Ett av mina absoluta favoritband är Sparzanza. De kommer från Karlstad och spelar tung och melodisk metal som tilltalar mig som fan! Jag skickade på vinst och förlust en fråga till Sparzanza via Twitter om jag kunde få intervjua dem, och de svarade så snabbt “Självklart!” Så det är med stor stolthet och glädje som jag presenterar en intervju med ett av Sveriges absolut bästa metal-akter!

Hallå Sparzanza!

Hoppas att ni alla mår bra! Jag vet inte vem som svarar på frågorna, så du/ni får gärna presentera er… 🙂 Min tanke bakom intervjun är att presentera bandet så mycket som möjligt, och låta er komma med lite personliga åsikter om det mesta.

Hallå Peter!

Här är Johan, basist i Sparzanza som svara på dina goa frågor. Ursäkta att det tog sådan tid. Här kommer dom i alla fall!

Och här kommer frågorna:

Namnet Sparzanza. Det låter som en kubansk cigarr! Vad kommer det ifrån? Hur kan man komma upp med ett namn som är så svår stavat? 🙂Det är ganska enkelt, man stavar fel helt enkelt! Sparzanza kommer från en karaktär i en gammal Blaxploitaion film, som jag faktiskt inte har en aning om vilken det är. Det var bandets första sångare Petta, som såg filmen, tyckte att karaktären var cool och skrev en låt om honom. Tyvärr var han väl kanske full eller nåt, för han skrev ner namnet fel. När det sedan blev dags för namnbyte så blev det Sparzanza. Att det låter som en kubansk cigarr är väl inte helt fel? Vore väl värre om det lät som en dansk chokladcigarett, eller?
När jag går in på er hemsida så berättar ni inte så mycket om er själva. Vilka personer är det bakom namnet egentligen? Och hur känner ni varandra?Det är jag, Johan Carlsson, som spelar bas. Fredrik Weileby på sång, Calle Johannesson på gitarr, Magnus Eronen på gitarr och Anders Åberg på trummor.

Och hur känner vi varandra då? Ja vi spelar i samma band! Men innan det så är det som ungefär så här. Calle och Anders känner varandra sedan dom var små och startade bandet ihop med några andra. Jag kom med i bandet när den första basisten slutade, jag hade lärt känna bandet genom att jag fixade en replokal åt dom och dessutom nån spelning. Under ganska många år var det en ganska stadig line-up men runt 2000 var det dags för sångarbyte. Då hade jag också fixat replokal och gigs åt ett band som kallade sig Badge och jag visste att sångaren, Fredrik, var redigt bra. Jag har för mig att hans band spelade förband åt oss någon gång hemma i Karlstad också. Så då frågade vi honom!

På första repet var han lite skeptisk och sa ”va fan, ni har ju redan sångare” när jag sjöng en låt i repan. Men det dög inte, så han fick vara med o sjunga, på prov i alla fall. Vi gjorde ”Silverbullet” som första låt tillsammans. Däremot glömde vi fråga honom om han ville bli fast medlem utan skickade ut detta på vår hemsida utan hans vetskap. Men det gick ju bra ändå. Några till år flöt på och vi delade replokal med Space Probe Taurus, där Magnus lirade gitarr. Jag och Magnus har tidigare haft en ungdomsynd som hette Moaning Wind tillsammans så honom kände jag sedan tidigare.När David, vår gamla gitarrist slutade o hoppade på Mustasch så var valet ganska lätt. In comes Magnus Eronen.
Jag som intervjuar kommer från Eskilstuna, staden som ett tag kallades pop-under (varför vet jag inte, det var ju bara två band härifrån (ja OK ett av dem var Kent, men de suger ju!)), men jag undrar, hur ser metal-scenen ut i Karlstad?Haha, jag var faktiskt på PopStad i Eskilstuna när det nu var. 1998 kanske. Du har rätt, det var inte många bra band som lirade där.I Karlstad (med omnejd) har hårdrocksscenen alltid varit ganska bra. Vi, tillsammans med ovan nämnda Space Probe Taurus, Vomitory och Gehennah är väl dom som hållit på längst. Men det har funnits ett helt gäng bra lokala band i stan under åren som det gått mer eller mindre bra för, och det fortsätter dyka upp fler grymma band nu.Vi tipsar om bra band på vår Spotify lista ”Good Music From Cool People” som man hittar på vår profil där. Där finns ett gäng coola Karlstad-band. Det finns och har funnits ganska många scener att lira på också och vi har en av dom bästa hårdrocksklubbarna i stan, Metal Club. Arvikafestivalen låg ju ganska nära också, och den festivalen fick vi ganska bra draghjälp av måste jag säga. Tror vi spelade 3 eller 4 gånger där.
Den första plattan jag hörde med er var “In Voodoo Veritas” och den första låten jag fastnade för var Methadream, vilken fortfarande är min favoritlåt med er… När jag läste recensioner av den skivan, så jämförde man era tidigare skivor med stoner-metal, och det var ju inget som jag hörde eller förstod. Hur skulle du/ni vilja beskriva er musik? Och vilka influenser har ni?
Jag tycker inte det är fel att säga att tidigare skivor är stoner-metal, vi var ju ändå ett stoner-band i början men har utvecklats rejält ifrån det sedan dess. Jag skulle beskriva det som tung, mörk och melodiös metal/hårdrock.Influenserna är många och det skiftar mycket i bandet. Oftast när vi skriver låtar och spelar in album så utgår vi alltid utifrån att det ska vara en bra låt, oavsett vad det låter som. Däremot har vi haft allt ifrån Monster Magnet till Rammstein som referensplattor när vi producerat o mixat plattor.
Jag gillar inte ballader, men en av mina absoluta favoritballader är ju låten ”When death comes”. Älskar refrengen, ”when death comes, I will welcome it!” Så himla mörk, träffande och melodisk. Ni är ju ändå ganska unga, hur kan man då komma fram till en sådan vacker/sorgsen låt och framför allt refräng?

Vi gillar melankolisk musik och gillar också att skriva musik med melankoliska undertoner. Att sätta en glad text till sån musik känns för oss helt fel. Tidigare hade vi ju ”Alone With A Loaded Gun” som är lite tydligare om vad den handlar om. ”When Death Comes” kan liksom ”alone…” tyckas handla om självmord, men det är egentligen någon som ligger på sin dödsbädd som tänker tillbaks, typ!

Dock är vi inga deprimerade typer som går o tänker på döden hela tiden. Jag tror att alla gör det då och då, men vi är alla ganska positiva killar som gillar att dra en bägare o skratt gött för det mesta.

”When Death Comes” var vår andra singel från ”Death is certain, Life is not” men inte en enda radiostation vågade ta i den pga texten. Dom vågade inte råka illa ut, just in case nån tar texten på orden. Vi hade också ett tema om döden på den skivan och dom sista tre låtarna håller ihop på något vis.
Nu är plattan “Circle” ganska nyligen släppt och jag hade tänkt att åka och besöka ert releaseparty, vilket jag missade…. tyvärr! Så jag har fortfarande inte sett er live ännu! Hur tänkte ni fixa till så jag har möjlighet att göra det? 🙂 Med det menar jag, hur ser era planer ut för året? Är det någon ny turné planerad, eller är det festivalsommar som gäller? Och när tusan kommer ni i närheten av Eskilstuna?Hmm, Stockholm borde funka väl? Vi lirar på Stockholm Rocks i april i år. I övrigt så är vi nyss hemkomna från en trevlig sväng i Spanien. Vår andra tur där och det märks att det har gett avtryck, vilket j-a drag det har varit. Nu väntar vi på en kort sväng i Finland, några gigs i Sverige i vår och en sväng till några Balkanländer. SEN, är de festivalsommar!
Sverige har ju ganska länge varit hyfsat ledande inom metal senaste 20 åren. Hur tycker ni att den svenska metallen ser ut idag?Jag tycker att vi fortfarande har en ganska ledande plats inom hårdrocken i världen. Jag vet inte i något annat land där ett black-metalband eller ett dödsmetallband som Watain och At The Gates kan kamma hem grammisar, det tycker jag är rätt coolt, även om jag inte diggar dom förstnämnda.Jag minns när Entombed släppte Clandestine och basisten var på framsidan på Aftonbladets nöjesbilaga, det var jävligt stort då. I höstas var At The Gates på Kulturnyheterna när dom släppte nya plattan. Det borde säga något om att Sveriges hårdrocksscen i hög grad lever o frodas.Och som sagt, det finns ganska bra möjligheter att lira live, även om man inte är så stor, vi har gott rykte utomlands och det ploppar upp riktigt bra band från alla möjliga håll. Med festivaler som Sweden Rock och Getaway Rock och många andra så står vi oss också ganska bra. Såg flera Sweden Rock Festival tröjor när vi var i Spanien. Här om dagen fick jag dessutom höra ”I am Chaos”, en ny låt från ett Karlstadband som heter Incarnit och insåg att jag troligen aldrig behöver lyssna på gammal amerikansk thrash metal igen.
Med tanke på förra frågan, vilken plats ser ni er idag på Sveriges metal-scen? Hur stora är ni i Sverige och övriga världen?

Vi är nummer 1 så klart! Nej men det är ruggigt svårt att mäta framgång tycker jag. Man kan ju mäta med hur många likes man har på Facebook eller hur många som står framför scenen på Sweden Rock. Det senare är ju ett bättre sätt att mäta tycker jag.

Vi lirade framför 2-3000 pers skulle jag gissa på SRF 2014, i konkurrens med Alice Cooper på största scenen. Det borde väl sätta oss ganska högt upp på listan eller? Oavsett det så är vi ganska glada för där vi är idag, vi får göra grejer som dom flesta som lirar i band bara drömmer om, åka nightliner, turnera osv. Vi kan inte leva på det, men vi kan ändå inte klaga. Vi har turnérat i Kina, vilket är så overkligt så det inte är klokt och lirat på scener så stora att vi knappt ser varandra, och vi är inte klara riktigt ännu.Vår helt klart största fanskara finns i Finland, förutom Sverige. Där är det på något sätt ”öppet mål” ända sedan 2007 då vi hade några hits på finsk rockradio.
Många band startar hårt, låter hårda, och efter tag när de blivit äldre och (kanske) fått en större fan-skara, så börjar de bli mer och mer lättillgängliga. Ni har inte fastnat i den fällan ännu, även om jag tycker att nya Cirkle är lite mera “snäll” än era andra alster. Den är inte mjukare, drivet i låtarna är kvar men på något sätt är det mycket mera skönsång. Det är inte så att ni tänker gå “The-Takida-way”? Bli snällare, typ?

Det har vi inga planer på nej! Vi tänker dock inte låsa in oss i en fälla att vi måste bli hårdare bara för att bli hårdare. Som jag sa tidigare, en bra låt är en bra låt, och den kanske mår bra av att spelas lite snällare, kanske?!?!? Och jag tycker nog att ”Circle” är den platta som är bredast av våra skivor. Den har vår lugnaste, mörkaste låt på den plus en av dom tyngsta vi någonsin av skrivit och dessutom den snabbaste j-a rökaren vi någonsin har gjort. Att det har blivit mer skönsång på plattan är inget medvetet val vi gjort, det har i så fall bara blivit så.
Vi driver ju en “internationell” blogg på sätt att vi är tre personer varav en bor i Sverige, en i Kanada och en i Australien. Har ni varit och spelat i Kanada och Australien? Om inte, hur ser möjligheterna ut för att kunna komma dit? Är det något som ni syftar till att kunna göra?

Vi har aldrig varit där och spelat tyvärr. Vi skulle absolut inte ha något emot det, inte alls. Men då måste vi ha någon som jobbar med oss i det landet, och det har vi inte idag. Det är dyrt att åka till båda länderna och man måste ha någon plan innan man åker dit. Att bara åka dit och lira en gång o inte ha någon plan för hur man gör PR efter det eller när man tänker komma tillbaks är att slänga pengarna i sjön tror jag.Men vi jobbar självklart på att se till att vår fanskara växer i dom länderna också, och när den är tillräckligt stor, ja då är det bara att köra!
När kommer nästa platta? Har ni börjat skissa på den ännu? Och i så fall, när kan vi förvänta oss den?Vi är alltid aktiva med att skriva nya låtar. Efter ”Circle” har vi ett tiotal låtskisser som vi gjort, men vi har ännu inte satt oss i repan o gjort något mer åt att strukturera upp dom. Vi tänker turnera skiten ur ”Circle” först och när vi är klara med det så börjar vi på en ny platta.

Sparzanza firar ju 20 år som band 2016 så då måste vi ju släppa nånting, eller hur? Vad det blir o hur det kommer låta kan jag inte svara på i dagsläget, men det kommer självklart bli ruggigt bra. Vi har dessutom en hemlighet som blir public ganska snart! Det ni!
Nu en fråga jag lånat av Adrian, den australienska delen av bloggen, som han ställde till ett band en gång i tiden, men jag bara älskar frågan…. : Om bandet kraschlandade på en öde ö, vilken bandmedlem skulle du äta först och varför?Inte mig själv eller Magnus, på oss finns inget kött alls, så det är totalt bortkastat att ens försöka, benmärg kan man kanske koka soppa på i och för sig.Om det skulle vara så att vi hade en chans att komma tillbaks till civilisationen så skulle ju Fredrik vara ganska nödvändig att ha med i bandet, han är ju ändå sångare och ger största karaktären till musiken, annars ser han rätt smaskig ut.Då har vi Calle o Åberg kvar. Både trummisar o gitarrister finns det gott om he he! Båda är jävligt roliga att hänga med så deras sällskap skulle vara saknat oavsett vem av dom jag åt, precis som deras musikaliska kunskaper. Däremot är Calle en jävligt bra kock. Blir man bjuden på middag hos honom tackar man inte nej. Han skulle nog fixa till en smaskig middag av Åberg.Calle är dock säkert färdigmarinerad av all god mat han äter. Hmmmm! Nej, man kan misslyckas med bra råvaror också! Jag behåller Calle som kock och äter Åberg.Sorry Åbbe, det är bara för min egen överlevnad!
Jag giller er och lyssnar mycket i bilen och Spotify på just Sparzanza, men vilken musik brukar du lyssna till?

Jag gillar att hitta ny musik men det är sällan man gör det nuförtiden tycker jag. Det senaste jag hittade på Spotify var norska Skambankt vars senaste skiva gick varm ett tag. Annars blir det mycket blandat faktiskt. Allt ifrån lågmäld singer/songwriter till dödsmetall. Mestadels hårdrock dock!

Sen några snabba frågor:

Öl eller vin? Öl

Stockholm eller Göteborg? Stockholm
Eddie Meduza, bra eller anus? Branus
Gamla In Flames, eller nya In Flames? Slayer
Djurgården eller Färjestad? (Hahaha, dum fråga jag vet…. men jag är Djurgårdare….) hmpf….är inte speciellt intresserad men svarar åt dom andra i bandet….Brynäs….nej förlåt… Färjestad!

Avslutningsvis, med tanke på att vi kan nå ut till Kanada och Australien, hur kan man på bästa, och enklaste sätt upptäcka Sparzanza och er musik?

Jag skulle föreslå vår YouTube kanal där man hittar i stort sett hela diskografin.
Vill man tjacka en CD så går man in på vår websida och handlar lite! Där finns även t-shirts, ölglas o annat som är bra att ha.

Jag gillar ju Spotify, men det är väl inte så stort i varken Kanada eller Australien än?

Och som absolut NÄST sista fråga; NÄR kommer ni spela i närheten av Eskilstuna??? Jag vill verkligen komma och studsa framför er och köpa en mössa! 😀

Stockholm, april 2015??? Gävle dagen innan?

Sen skulle jag som absolut sista, vilja fråga; Har ni ett sista meddelande till era fans?

Tack till alla som lyssnar på oss, köper våra plattor, kollar in våra videos, kommer på konserterna och supportar! Grymt! Hoppas vi ses snart!

Tack som fan för den här möjligheten! Jag blev väldigt positivt överraskad av ert snabba svar! Ser fram emot att se er live i en nära framtid!

Kom ihåg att kolla vår site(https://https://crannk.com), och så hoppas jag att vi kan ha ett fortsatt utbyte framöver!

And finally, the English version!

One of my absolute favourite bands is Sparzanza! They’re from Karlstad in Sweden, and they play heavy and melodic metal, and I really like it! For better or worse, I send a question on Twitter to the band and asked if I could get an interview with the band, and the answer was ever so fast… “Of course!”. So, it’s with a great pride and joy that I present an interview with one of the absolutely best metal-bands in Sweden!

Hello!

Hope you guys are all feeling fine! I don’t know who will answer the questions, so please introduce yourself.

My thought about the interview is to present the band as much as possible, and to let you present some personal options about all and nothing.

So, here are the questions:

The name, Sparzanza. It sounds like a cuban cigarr! Where does it come from? And how do you come up with a name that hard to spell?It’s pretty simple actually, you misspell! Sparzanza comes from a character in an old Blaxploitaion film, which I actually do not have a clue what it is. It was the band’s first singer Petta, who saw the film, felt that the character was cool and wrote a song about him. Unfortunately, he was maybe drunk or something, because he wrote down the name wrong. When it was time for the name change, it became Sparzanza. If it sounds like a Cuban cigar, well that’s not so bad? Sure would be worse if it sounded like a Danish chocolate cigarette, right?
When I go to your website and look, you don’t tell that much about yourself. Who are the people behind the band? And, how do you know each other?It’s me, Johan Carlsson, who plays bass. Frederick Weileby on vocals, Calle Johannesson on guitar, Magnus Eronen on guitar and Anders Åberg on drums.

And how do we know each other then? Well we’re playing in the same band! But before that, it’s like something like this. Calle and Anders known each other since they were little and started the band together with some others. I joined the band when the first bassist quit. I’ve got to know the band while I fixed a rehearsal studio and also some gig for the band. During quite some time it was a pretty solid line-up but around the year 2000 it was time to switch singers.

At the time I had helped a band called “Badge” with a rehearsal studio and also some gigs and I knew the singer, Frederick, was is really good. I remembered that his band played the opening act for us sometime at home in Karlstad, too. So we popped the question to him!

At the first rehearsal, he was a little skeptical and said “what the hell, you’ve already have a singer!” I was when I sang a song in the repo. But it was not good enough, so he had sing a song, just in case…

We did the “Silver Bullet” as our first song together. Unfortunately, we forgot to ask him if he wanted to become a permanent member, and uploaded the song to our website without his knowledge. But it went well anyway.

Some of years passed on and we shared rehearsal space with Space Probe Taurus, where Magnus was playing guitar. Magnus and I have previously had a band when we were really young called Moaning Wind so I knew him already. When David, our old guitarist quit and joined Mustasch, the choice was pretty easy. In comes Magnus Eronen.
Me, the guy asking the questions, I’m from Eskilstuna, the city that once was called the new pop-wonder-city ( I don’t know why, it was only 2 band from here (although the band “Kent” is now the biggest pop-band ever in Sweden, and sucks…)), but I wonder, how does the metal scene look like in Karlstad?

Ha ha, I was actually on Popstad in Eskilstuna when ever it was. 1998 maybe. You’re right, there were not many good bands was playing there. In Karlstad (and vicinity) metal scene has always been pretty good. We, along with the aforementioned “Space Probe Taurus”, “Vomitory” and “Gehennah” are probably those who kept the longest.

But there have been a bunch of great local bands in the town over the years that have passed, more or less good, and it keeps coming more awesome bands now. We provide tips on good band to our Spotify list “Good Music From the Cool People” that can be found on our profile there.

There are a bunch of cool Karlstad band. There are and have been quite a few scenes to play on too and we have one of the best hard rock clubs in town, Metal Club. Arvika Festival was lying there pretty close too, and that festival gave us a pretty good boost I must say. We played 3 or 4 times there.
The first album I heard with Sparzanza was “In Voodoo Veritas”, and the first song I fell for was “Methadream”, and it’s still my favourite song with you guys. When I read reviews of that album, often it was compared with your previous albums, and they thought that your previous albums were stoner-metal. I couldn’t understand that, and I couldn’t hear that. How would you do describe your music? And what are your influences?Well, I don’t think it’s wrong to say that the earlier albums were stoner-metal, we were a stoner-metal band in the beginning, but we have evolved big-time after that!

I would describe it as heavy, dark and melodic metal/hard rock. We have a lot of influences, and it shifts a lot in the band. Most of the time when we’re writing songs and record albums, we’re always focused on the basis that it will be a good song, no matter what it sounds like.

Other than that, we’ve had everthing from Monster Magnet to Rammstein as reference when we produced and mixed our albums.
I don’t like ballads, but one of my all-time-favorite ballads is the song ”When death comes”. I just love the chorus, “when death comes, I will welcome it!” You’re still pretty young, how does one come up with that kind of lyrics? Such a beautiful/sad chorus?We like melancholy music and also like to write music with melancholic undertunes. To write a happy text to this kind of music is all wrong to us.

Earlier we had “Alone With A Loaded Gun” which is a bit clearer what it all about. “When Death Comes” as well as “alone…” could seem to be about suicide, but really is about someone lying on the deathbed and remembering… sort of!

But we’re not some depressed people who thinks about death all the time. I think that everybody does this from time to time, but we’re still pretty positive guys who likes to get a beer and some laughs the most of the time.

“When Death Comes” was our second single from the album “Death is certain, Life is not”, and not one radio station dared to play it, just because the lyrics. They didn’t dare because they were afraid someone would take the lyrics literal… We had a theme about death on that album, the last 3 songs keep it together somehow.
The new album ”Circle” is quite recent and I had great plans to visit your release-party! Unfortunately I missed it, so still I haven’t seen you guys live on stage. How do you plan to give me the opportunity? And with that I mean, what’s your plan for this year? Do you have a new tour planned, or is it a festival summer? And when the hell are you planning to a show near Eskilstuna?Hmmm, Stockholm should do it I think? We play on Stockholm Rocks this April.

Except that, we are just returned home from a nice turn of Spain. Our second trip there and it shows that it has given a footprint, and God Damned, what a wild crowed it was!

Now we wait for a short turn in Finland, some gigs in Sweden in the spring and a turn to some Balkan countries. AND THEN it’s time for the summer-festivals!
Sweden has been for a while, in the front of heavy music for the last (20?) years. What’s your opinion about the Swedish metal scene today?
I still think that we have a pole position in metal. I don’t know any other country where a black metal band or death metal band like Watain or At the gates could get their hands of a Grammy! And I think that’s pretty cool, even though I don’t really like Watain. I remember when Entombed released “Clandestine” and the bass-player was on the front page of our biggest evening paper. It was a huge then. And this autumn, At the Gates appeared on “Kulturnyheterna” (“Culture news”)– Swedish national TV, for the release on the new album. I think that it ought to say something about the metal scene in Sweden, it’s alive and thriving! And, there are plenty of opportunities to play live, even if you’re not that big. We have a great reputation abroad and new, really great bands keep coming everywhere. And with festivals like Sweden Rock and Getaway Rock and many others, we do OK. When in Spain I saw several t-shirts from Sweden Rock Festival. The other day I also got to hear the song “I am Chaos”, a new song from a band called Incarnit from Karlstad, and I realized that I probably won’t have to listen to old American thrash metal again.
In regards of the last question, how do you see Sparzanza in the Swedish metal scene today? How big are you in Sweden and the rest of the world today?
Obvious we’re number 1! Of cource! 🙂 But it’s really hard to measure success I think. You could measure the number of likes on Facebook, or how many people ín front of you on Sweden Rock Festival. The latter’s the best way I think. We played in front two to three thousend people at Sweden Rock 2014, at the same time when Alice Cooper was on the biggest stage. I think that it would put us pretty high on the list, don’t you?Regardless, we’re pretty happy for our situation today. We get to do stuff that other bands only dream about, travelling by nightliner, touring and so. We can’t make a living out of it, but we can’t complain. We’ve toured China, which is so unreal and played on stages so big that we even can’t see each other! And we’re still not finished!

Our biggest fan-base is in Finland, exept Sweden. In Finland it was like ”open goal” after 2007 when we got a hit on Finnish radio!
Many bands start out as hard, tough metal, and after a while, when going a bit older and maybe got a bigger fan-base, the get more and more easy-listening. I don’t think that you are there yet, although I think that the new album is a bit more… easy…. At least compered to your other albums. It’s not softer, it’s still a “push” in the songs, but there is more “singing” on the album. Please don’t say you’re going “The Takida way”?

That’a no no! Although, we will not get trapped to become harder, just because. As I said earlier, a good song is a good song, and it might be better if it’s a bit nicer? And I think that our latest album, “Circle” has the greatest span of all our albums. It has the slowest, darkest song we’ve ever mad, plus one of the most heaviest songs we’ve ever written. And also the fastest fucker we’ve ever made!

The fact that it’s more “singing” on the album is not a choice we’ve made, it just got there.
We’re running an international blog, in that way that we’re three persons, one in Sweden, one in Canada and one dude in Australia. Have you guys ever played in Canada and Australia? If not, what are the possibilities that you will play there? Is it something you aim to do one day?We’ve never been there unfortunately. We would absoluty love to go there. But then we would have to have someone working with us in that country, and today we don’t. It’s expensive to both of this countries, and you have to got a plan before you go. Just going and do a gig, without a plan for PR before and after is just like throwing money in the sea. But of course, we’re doing our best to grow our fanbase in those countries as well, and when it’s big enough, well then it’s a go! 🙂
When’s the next album due? Have you started on that yet? And if you do, when can we expect a release?We always try to write new songs. After the album ”Circle”, we have about ten-isch sketches, but we haven’t gone into reversal yet. We’re still about touring the ass of ”Circle”, and when we’re done, well then we will start on a new album.

In 2016, Sparzanza will celebrate 20 years as a band, and then we have to release something, right? Today, I don’t know what or how it will sound, but of course it will be awesome! And, we have a secret, going public rather soon….!
Now a question I’ve borrowed from Adrian, the bloke from Australia, which he asked another band before, but I just love that question…. OK, here it goes: “If the band crashed on deserted island, which band member would you eat first, and why?” 😀Well, not me or Magnus, we don’t have any flesh, so it’s a total waste even trying, although bone marrow might be good for soop…

If there would be a chance to get back to civilization again, well then Fredrik would be rather necessary for the band, he’s still the singer and gives the most character to the music, but on the other hand, he looks kind of tasty!

Then we have Calle and Åberg left. Drummers and guitarists, well there are plenty… hahaha. Both are damn funny to be with, so I would miss their company regardless who I ate, just as much as their musical skills. And Calle is one hell of a chef! If you get invited to dinner by him, you won’t say no. He would probably make a good dinner of Åberg. But, Calle would be marinated by all the good food he eats…

Hmmm! NO, you could fail with good raw material as well! I would keep Calle as a chef and I would eat Åberg! Sorry Åbbe, it’s just for my own survival!
I really like Sparzanza, and I listen to you guys a lot in my car and on Spotify. But what do you listen to?I like to find new music, but today it’s hard I think. The last band I found on Spoitfy was the Norwegian group Skambankt (amazing band, also found them on Spotify, edit from ThePepsRocker), and I listen for that for a while. Otherwise, it’s a mix. Everything from soft-spoken singer / songwriter to Death Metal. Mostly heavy metal though!

And then for some quick 5:

Beer or wine? Beer
Stockholm or Gothenburg? Stockholm
Eddie Meduza, good or anus? Godus
Old In Flames or new In Flames? Slayer
Djurgården or Färjestad (Swedish hockey teams…. I vote Djurgården!!) Big deal! But Sparzanza is from Karlstad, and Karlstad=Färjestad! 😀 So it’s a Swedish question….) Hmmm…. Not that interested, but I give an answer for the other guys… BRYNÄS!…. NO SORRY!!!! Färjestad!!!

Finally, with the possibility to reach out to Canada and Australia, what is the best way to discover Sparzanza and your music?

I Would suggest our youtube-channel where you could find the most of our discografy. If you wanna buy a cd, go to our web-shop! (http://sparzanza.deaf-dumb.com) There you will find t-shirts and beer glasses and other useful stuff!

And I do like Spotify, but it’s not that big in Canada or Australia yet? (Well, do try it! Go to www.spotify.com, streaming music!)

And as the final question, do you have any last message for your fans?

I wanna give a big thanks to everybody following us, buying our record, checking out our videos and goes to the shows and giving support!! Awesome! Hope to see you soon!

Thanks a lot! I am very grateful for this opportunity! And I’m looking forward to see you live sometimes in the near future. Remember to watch our website (https://https://crannk.com) and I hope we can have a continuing exchange later on!

Länkar/Links:

Sparzanza official: http://www.sparzanza.com

Sparzanza official youtube channel : https://www.youtube.com/user/Sparzanzaofficial

Sparzanza on Spotify: https://open.spotify.com/artist/0TK5REi1e8RBhtp0h9xeCq